måndag 30 augusti 2010

Skriv ett brev

Tänk förr....., då hade man brevvänner. Idag går allt så fort - finns det fortfarande någon som skriver brev?

Lite synd....., för visst blir du glad när du hittar ett brev i brevlådan. Ett brev där någon har skrivit ditt namn för hand på utsidan.

Saknar du att få brev? Skriv ett brev till dig själv. Skriv ned dina tankar och önskningar. Klistra igen kuvertet och lägg undan det och öppna det om ett, fem eller tio år.

Det som känns som avlägsna drömmar idag - kan mycket väl ha blivit verklighet om några år. Men risken är att du då har glömt att det är drömmar som har blivit uppfyllda. Att du inte ser det du har fått, utan bara ser det som nu ligger som avlägsna drömmar i fjärran.

Är lite sugen på att testa - men då måste jag formulera mina drömmar;-)

Det var Irene som har bloggen Feng shui - Harmoni i hemmet som gav mig idén. Hon har själv testat och hon blev överraskad när hon läste sitt brev 5 år senare.

söndag 29 augusti 2010

Helg

Har tillbringat lördagen i ett mysigt torp i skogen. Hjälpt ägaren med målning, altanräcke och tagit upp bryggan. Det var hans tur i "folket at your service" som jag skrivit om tidigare.

Det resulterade i att jag nu är sugen på att fortsätta snickra - har en förkärlek för skruvdragare;-) Alla har vi våra egensinnigheter....
Dagen blev inte sämre av att den avslutades med bad, kräftskiva och Singstar.......

När vi hämtade barnen hos mamma och pappa som varit barnvakt visade det sig att killen hade fått öroninflammation under natten. Nu är han med D på sjukhuset för att få pencillin. Sen tycker jag att vi skippar sjukdomar ett tag;-)

Dessa fantastiska mor- och farföräldrar! Vad skulle vi göra utan er?Tack för att ni så ofta hjälper till och är barnvakt!!!
Ni tar så väl hand om barnen att de till och med tycker att det är okej att ha öroninflammation hos er - de längtar inte ens hem!
En STOR kram till er!

fredag 27 augusti 2010

"Uppåt-puff"

Vad uppåt-puff är? Jo, ett sätt att få dig själv och andra att må lite bättre;-)

Igår var jag på den sista adeptträffen i mentorprogrammet. Vi är ett gäng som jobbar inom samma bransch men som inte tidigare kände varandra. Nu har vi träffats ett antal gånger under det gångna året. Nytt tema varje gång.

Som avslutning på dagen fick vi ställa oss upp, en i taget, och de andra sa positiva ord som de förknippade med personen.
Det är gött att stå och få höra andra säga snälla saker om en själv.
Orden skrevs ned på ett stort papper - som vi fick med oss hem.
Det ska jag ta fram när det känns som allt är tungt och svart.

På mitt blad står det:
  • Glad
  • Mångsidig
  • Kompetent
  • Stark
  • Positiv
  • Driftig
  • Målinriktad
  • Pondus
  • Aktiv
  • Saklig
  • Uthållig
  • Kreativ
  • Ambitiös
  • Harmonisk
  • Ett skönt sätt
Lite "duktig flicka" varning på det - men, men.....
Det kan jag leva med.

Och tänka sig 1,63 cm, 55 kg och pondus.... (fniss!!)

Gör övningen med vänner, kollegor eller i familjen.

Varför inte överraska någon med en lapp där du har skrivit ned egenskaper som du uppskattar hos personen.

tisdag 24 augusti 2010

Hemmet

Tidningar om inredning, böcker om inredning, bloggar om inredning, program om inredning.......

En aldrig sinande ström av bilder av hur våra hem ska se ut. Vi ska inte bara dammsuga, tvätta kläder, laga mat, rengöra ugnar, städa skåp, byta lakan.... Dessutom ska vi hela tiden förnya vår inredning i hemmet - helst med egen tillverkade saker och eget arbete.

Det kan vara underbart roligt att pyssla och trixa hemma. Men det får inte bli ett måste. Och framförallt - gör det för din skull. Det är du som bor där.
Besökarna är bara på tillfälligt besök, hemmet är ingen monter som de ska bedöma.


Läste följande tankvärda ord i dagstidningen:
"Om man måste åka bort för att koppla av har man lagt ribban för hur hemmet ska se ut för högt."

Känner du dig träffad? Då är det dags att göra något åt det.
Visst är hemmet en plats som vi ska återvända till varje kväll och känna att
aaahhh..........., så skönt - jag är HEMMA! Här trivs jag.

lördag 21 augusti 2010

Nystart

Känner hur energin börjar fyllas på igen. Börjar känna för att göra saker!

Idag har jag jobbat - trots att det är lördag. Har medverkat på Barnens dag, blåst ballonger och delat ut dem tillsammans med ett leende till tacksamma barn. Jag får energi av att göra andra glada. Kanske skulle göra det lite oftare;-)'

De säger att man blir glad av att le - jag tror dem!

Massor av aktiviteter och bland dem "leksaksloppis". Veckorna innan hade återvinningsstationerna samlat in leksaker. Barnen fick ta med sig leksaker hem, utan att det kostade något. Det gick givetvis även att lämna eller byta leksaker direkt på plats. Ren recycling.
Mycket uppskattat - samtidigt som mängder av leksaker fick ett förlängt liv hos något annat barn.

Tänk om vi alla rensade ut hemma hos oss - allt som vi inte behöver och såg till att någon annan fick nytta och glädje av det istället.

torsdag 19 augusti 2010

Annorlunda vardag

I måndags var det skolstart för tjejen, eller skulle ha varit.....
Istället blev hon inlagd på sjukus - andningssvårigheter. Det var astman som spökade igen. Återigen var den ovillig att ge med sig. Till slut gjorde syrgas, medicin i dropp och inhalationer m.m. att den till slut gav upp.

Idag blev vi utskrivna. Nu får vi fortsätta medicineringen hemma. Det gör vi så gärna - det är skönt att vara hemma igen!

Nu har hon till och med orkat motionera mamma en kort stund på dansmattan och nu väntar ett 1000-bitars pussel. Vi får se hur långt vi orkar med det.....

Ge de nära och kära lite extra omtanke idag! Det är de som betyder mest!

måndag 16 augusti 2010

Gör det tråkiga roligt!

I lördags var det uppstart för "Folket at your service".

Vad det är för konstigt? Jo, det är det vängäng som jag fick med på tanken att hjälpas åt med "jobbiga" projekt hos varandra.

Eftersom jag kom med idén började vi hos oss;-)
I lördags försvann därför en lång, 3-4 meter hög hagtornshäck. Det gick på en dag! Skräpet bortkört och allt. Det var sex ivriga arbetsmyror som gick ut i strid och trotsade hagtornshäckens långa, spetsiga taggar och segrade till sist!

Efteråt konstaterade vi att vi hade haft en riktigt trevlig dag tillsammans! Mycket roligare att göra saker i glada vänner lag.
Nu laddar vi för nästa dag hemma hos någon annan. Det talas om målning, staketuppsättning och annat.

fredag 13 augusti 2010

Kvällen

Vad blev det av kvällen?

Jo, jag hade tänkt att det skulle bli något kreativt. När barnen lagt sig och det nödvändiga var fixat gick jag ned till "pysselrummet". Fick några idéer men saknade materialet. Och det jag hade - hittade jag ingen inspiration till.

Men.....
.....det måste inte alltid vara något kreativ jag mår bra av (lätt att glömma bort).

Blev lite sugen på att gå ut och klippa träd. Tänkte genast att det var ett måste jag kände. Kände efter lite till - det vore faktiskt skönt att med en ljudbok i öronen släppa loss frustrationen på ett stackars träd.
Som tur är för trädet - blev det inget av med det...... ;-)

Istället blev det en promenad i våra fina omgivningar.
Och det gjorde susen - det kändes bättre när jag kom hem!

Så kanske inte mycket - men något som hjälpte!

Innan jag somnade igår kväll lovade jag mig själv att vakna med ett leende idag - och det gjorde jag! Nu känns det mycket bättre igen.

torsdag 12 augusti 2010

Energi tack!

Bild hämtad från: www.kreativinsikt.se


Känner mig tömd på energi. Behöver tanka!

Svämmar över av saker som jag vill göra. Blir frustrerad. Fastnar i funderingarna över vad jag ska göra och inget blir gjort. Bara "måsten".

Blir bara tröttare av de vardagliga sysslorna som behöver utföras. Kanske det är mer rätt att strunta i dem en stund och istället göra något roligt......

Kanske ett klassiskt "börja jobba"-uppvaknande?! Vi har inte längre hela dagarna på oss att göra vad vi vill.....

Dags att tjuren vid hornen. Ikväll ska jag se till att göra något som ger mig energi. Berättar imorgon vad det blev. Litet eller stort - men något ska det bli!!


Räknas detta inlägg som ett gnäll? Ska jag byta armbandet? ;-)

onsdag 11 augusti 2010

Att våga

Har haft ett par härliga dagar i Göteborg med familjen. Det var precis lagom att jobba en vecka innan vi tog lite ledigt igen;-)

Trots mina dryga 35 år försöker jag fortfarande lära mig saker hela tiden. Inte så mycket som jag har nytta av i Trivial Pursuit, utan mer om livet, mig själv och relationer. Det finns många kunskapskällor att ösa ur när det gäller dessa områden - men de kanske bästa läromästarna är mina barn!

De är små speglar av mig själv. Det händer ofta att jag får höra mina egna uttryck och argument komma ut ur deras munnar. Det ger perspektiv på vad jag säger.

De får mig också att utmana mig själv. Vi hamnar då och då i situationer då jag säger till dem att försöka våga testa - för det kan vara jättekul. Det är först efteråt som man kan säga att "nej - det där är inget för mig".
Att våga testa, att våga försöka.
Givetvis måste det då gälla även mig själv...., att vara konsekvent är ju viktigt som förälder.....;-)
Försöker därför utsätta mig för de där obehagliga sakerna - och ofta visar de sig bara vara hjärnspöken. Och det obehagliga blir lite mindre obehagligt för varje gång!

Vad tycker du är obehagligt? Vilka begränsningar har du satt upp för dig själv som du skulle må bra av att ta tag i?

Var inlägget kom ifrån? Jo - jag är inte så förtjust i åkattraktioner på tivoli - men nu är jag lite bättre på det;-)

fredag 6 augusti 2010

Gnäller du mycket?

För något år sedan läste jag en artikel som handlade om vår förkärlek att gnälla och en metod för att få ett gnällfriare liv: Armbandsmetoden. Jag fascinerades av tanken - men sedan blev det inte mer av det.

På vår resa förra veckan köpte jag lite reslitteratur och av någon anledning blev det Kattis o Co. Där dök metoden upp igen. Kanske dags att testa? Tycker inte att jag gnäller mycket - men när jag väl börjar ge akt på mig själv, inser jag att det finns tillfällen. Framförallt är det lätt att falla in i skvallret runt fikabordet.

Allt du behöver för att testa metoden är ett armband med resår som är lätt att ta på och av. Målet är att bära armbandet på en och samma handled i 21 dagar (för att det enligt teorin tar 21 dagar att skapa en ny vana).

1. Trä på ditt armband på valfri ­handled.
2. Så fort du kommer på dig själv med att klaga, skvallra eller kritisera – flytta genast armbandet till din andra handled och nollställ räkneverket.
3. Om du hör någon annan som bär armbandet klaga eller skvallra får du gärna påminna personen om att flytta sitt armband – men bara om du själv flyttar ditt armband först!
4. Endast uttalat gnäll, kritik och ­skvaller räknas – negativa tankar går fria eftersom vi inte kan kontrollera vad vi tänker. Men negativa tankar kommer automatiskt att minska ju mindre du ­gnäller.
5. Ge inte upp! För de flesta kan det ta mellan fyra månader och ett år att klara 21 gnällfria dagar. Du klarar det!

Det finns de som menar att 21 dagar inte räcker - utan att vi behöver en längre tid, men visst är det en bra början! Och när du börjar gnälla igen - är det bara att köra en ny runda.


Berättade för kollegorna om armbandet vid en fikarast. Det blev tyst runt bordet..... Vad skulle vi nu prata om? Det roliga är att flera av dem nu kommenterar om de själva gnäller.
Kanske vore det en arbetsmiljöåtgärd att knåpa ihop armband till hela arbetsplatsen? Tänk att få pyssla på arbetstid;-)

Nu ska jag bara komma på hur armbandet ska se ut;-)

Och givetvis skulle både jag och sambon få var sitt;-) Fungerar det även på 4-åringarna?

Hänger du på?

onsdag 4 augusti 2010

The Worry Stone

För många år sedan fick jag en gåva av en vän som varit på Irland. En Worry Stone. Det är meningen att man ska hålla den i handen och "gnugga" tummen i en hålighet som finns på stenen. Det ska hjälpa till att få oron att försvinna.

Det jag gillar mest med denna sten - är texten på baksidan av förpackningen:

”Why worry?
There are only two things to worry about;
either you are well or you are sick.
If you are well, then there is nothing to worry about:
but if you are sick; there are two things for you to worry about;
either you will get well or you will die.
If you get well, then there is nothing to worry about.
If you die: then there are two things to worry about;
either you go up or down.
If you go up, then there is nothing to worry about.
But if you go down you will be so busy shaking hands with old friends you don’t have time to worry”.

Den är lite tuff, men den får mig att tänka efter och jag ler varje gång jag läser den!

tisdag 3 augusti 2010

Allt löser sig

Det finns de som menar att vi får det vi ber om. Om vi använder vår energi till att tänka på hur eländigt allt är - så uppfylls lätt den profetian. Vi får det eländigt.
Om vi istället försöker fokusera på det som är bra - får vi automatiskt mer av det som är bra.

Antingen finns det någon högre makt eller så är det universums hokus pokus som ser till att det blir så. Annars är det helt enkelt så att när vi fokuserar på det som är bra - är det också det vi ser. Då ser vi inte det som är dåligt. Och vice versa - om vi tänker att allt är eländigt är det svårt att se det som är bra.

Jag tilltalas av tanken - och tror att det ligger mycket i den.
Om du försöker att inte gräma dig och oroa dig - kommer det också att visa sig att det mesta löser sig.

För en vecka sedan upptäckte jag att mina bilnycklar var borta. Jag kom inte ihåg när jag hade dem sist, utan tittade i de fickor och väskor där jag kunde tänka mig att de kunde finnas. När jag inte hittade dem, lämnade jag det för tillfället. Jag kände att tokletande bara skulle leda till att jag blev väldigt frustrerad. Och troligen inte se dem även om de låg framför näsan på mig. Tänkte att antingen kommer de fram eller så är de borta. Om de är borta får vi hitta en lösning på det.

Det gick en vecka utan att nycklarna kom fram. Vi tog en ny funderare. Det kunde ev. vara så att jag hade tappat dom i skogen. Vi kunde ändå ta en tur till skogen och kombinera skogspromenad med att kolla lite efter nycklarna.

Hur stor är sannolikheten att hitta ett par nycklar i en skog....., där promenaden hade gått "offroad"???

Gissa vad som hände?
Jo, plötsligt nere i det knälånga gräset upptäcker jag bilnycklarna!!

Har fortfarande svårt att tro det - men nycklarna är tillbaks.

Så..... det mesta löser sig. Inte alltid på detta lyckliga sätt, men på något sätt.

Det som har hänt har hänt och det blir inte bättre av att du grämer dig!
Det som inte har hänt - vet du inget om hur det kommer att bli - så då är det ingen ide att oroa sig.

Lätt sagt, men svårare att tillämpa ibland.
Men.... övning ger färdighet;-)

måndag 2 augusti 2010

Äntligen måndag;-)

Det är måndag och regnet strilar ned....

och inte bara det.....

semestern är slut och jag är åter på jobbet.

Men det känns ok. Jag har haft tre sköna veckor och livet är inte slut bara för att semestern är det. Nu gäller det bara att fokusera och inte fastna i någon känsla av vardagsslit - utan ta tillvara på de små ögonblick! Och göra mycket av det som vi tycker om och som ger oss energi och glädje!

Sista veckan blev det en paddelutflykt med tältövernattning med hela familjen. Och några nätter i Kosta på hotell - bara D och jag:
Tack för de första femton åren!!

Tur att barnen inte var med.... I rummet fanns konstglas för tiotusentals kronor. Hade känts i magen om de hade fallit i golvet..... För att inte tala om i plånboken. Bara i badrummet stod en vas för 4000 kr och ytterligare en skulptur för drygt 2000 kr.
Men fint var det;-) För att inte tala om känslan att sitta nedkrupen i en varm utomhuspool medan regndropparna svalkar ansiktet.

Vi hann till och med fundera över hösten och tillsammans komma fram till vad vi vill prioritera under hösten. Skönt att ha när vardagen sätter fart och alla påhittade måsten lätt tar över.