söndag 23 december 2012

Att vara själv eller att vara ensam

Idag har jag haft en underbar dag.
Det kan säkert tyckas konstigt för somliga, för jag har inte pratat med en enda människa på hela dagen.
Nä, jag är inte hes. Jag har varit själv.

Men, märk ordet. Jag har varit själv, jag har inte varit ensam.
För mig är det stor skillnad. Jag har njutit av att vara själv, jag har inte saknat att ha personer omkring mig.

Tystnaden, avskildheten, reflekterandet tillsammans med den totala avsaknaden av måsten - har gjort dagen fantastisk.

Visst är julen förknippad med familjehögtid och det vore hemskt att inte känna tillhörighet, att vara ensam.
Men jag känner att jag har massor av värme omkring mig och personer som bryr sig om mig. Och jag vet också att jag mår som bäst när jag får vara själv ibland.

Varför får jag då en känsla av att många människor idag är rädda för att vara själva?
Hoppas jag bara inbillar mig!

3 kommentarer:

Vida sa...

Det hoppas jag med, jag tycker också om ensamheten.. dessutom kan man ju känna sig ensam i ett rum fullt av människor.
Önskar dig en god jul och ett särdeles gott nytt år.
Kramar från Liv

Outi sa...

Så härligt att du fick ut så mycket av den självvalda ensamheten! Jag har liknande erfarenheter. Det bästa hittills i år var en dygnslång retreat på Stiftsgården Vårdnäs. Helt underbart! Vi var åtta personer plus två handledare. Mindfulness och tystnad på schemat. Tystnaden var helt fantastisk. Till slut tappade man uppfattningen om tiden, och det var svårt att avgöra om man varit där i några timmar eller några dygn.

Beroende på personlighet och läggning har vi nog olika behov av avskildhet respektive social samvaro. Jag har ett jättestort behov av avskildhet och tystnad. Det beror på att jag är en av dessa högkänsliga personer som blir alldeles utmattad i sociala sammanhang. Att träffa andra är jättetrevligt, men jag behöver mycket lugn, ro, stillhet och tystnad emellan varven.

Kanske en del människor är rädda för mötet med sig själva?

Kram!
Outi

Fröken Kråknäs på vift sa...

Att få tid att vara själv är värt så mycket. Jag både behöver och vill vara alldeles själv emellanåt.

Du har alldeles rätt i att många är rädda för att vara själva. Det kan dels bero på att de inte vet hur de är utan människor runtom sig och är rädda att spegla sig själva. Det kan också bero på att normen inte är "självhet" utan att man helst ska vara flera.

Det viktiga är dock att var och en lever som de trivs med!

Ha ett gott nytt år!
Kram Katarina