För en tid sedan fick jag ett SMS från en vän som satt och tittade på TV. Han satt och tittade på "Berg flyttar in" och reagerade på att jag var lik Carina Berg.
Jag blev förvånad! Hon som ser så bra ut. Hade lite svårt att se likheterna.
Häromdagen satt jag själv framför ett gammalt avsnitt av samma program. Tänkte på kommentaren som jag hade fått.
Hon ser bra ut. Men hon är inte "vacker" på det där skönhetsideala sättet. Utan det som gör henne vacker i mina ögon är att hon har en stark personlighet. Tänkte på andra personer som jag tycker är vackra. I nästan samtliga fall är de vackra för att de har en speciell personlighet.
Jämförde min och Bergs personlighet och hittade likheter. Nyfikenheten glittrar om henne, hon skrattar gärna, hon är busig, hon provar på saker och hon är intresserad av människor. Hon har självdistans.
Och här springer alla omkring och jagar skönhetsideal, när det enda som behövs är att du låter din personlighet blomstra och ta plats. Att du inte snällt fogar in dig i "ramen" utan vågar vara DIG själv.
Så just idag vågar jag tänka:
Skönheten sitter i personligheten
Jag är vacker!
Och så mycket härligare att vara vacker på ett sätt som kommer andra till del genom omtanke, lyssnande, nyfikenhet, skratt och busighet.
onsdag 26 december 2012
söndag 23 december 2012
Att vara själv eller att vara ensam
Idag har jag haft en underbar dag.
Det kan säkert tyckas konstigt för somliga, för jag har inte pratat med en enda människa på hela dagen.
Nä, jag är inte hes. Jag har varit själv.
Men, märk ordet. Jag har varit själv, jag har inte varit ensam.
För mig är det stor skillnad. Jag har njutit av att vara själv, jag har inte saknat att ha personer omkring mig.
Tystnaden, avskildheten, reflekterandet tillsammans med den totala avsaknaden av måsten - har gjort dagen fantastisk.
Visst är julen förknippad med familjehögtid och det vore hemskt att inte känna tillhörighet, att vara ensam.
Men jag känner att jag har massor av värme omkring mig och personer som bryr sig om mig. Och jag vet också att jag mår som bäst när jag får vara själv ibland.
Varför får jag då en känsla av att många människor idag är rädda för att vara själva?
Hoppas jag bara inbillar mig!
Det kan säkert tyckas konstigt för somliga, för jag har inte pratat med en enda människa på hela dagen.
Nä, jag är inte hes. Jag har varit själv.
Men, märk ordet. Jag har varit själv, jag har inte varit ensam.
För mig är det stor skillnad. Jag har njutit av att vara själv, jag har inte saknat att ha personer omkring mig.
Tystnaden, avskildheten, reflekterandet tillsammans med den totala avsaknaden av måsten - har gjort dagen fantastisk.
Visst är julen förknippad med familjehögtid och det vore hemskt att inte känna tillhörighet, att vara ensam.
Men jag känner att jag har massor av värme omkring mig och personer som bryr sig om mig. Och jag vet också att jag mår som bäst när jag får vara själv ibland.
Varför får jag då en känsla av att många människor idag är rädda för att vara själva?
Hoppas jag bara inbillar mig!
fredag 27 april 2012
Varför finns det så många uttalade och outtalade "regler" kring hur du som människa ska leva ditt liv? Så många som tänker och har åsikter- både högt och tyst om hur ett liv ska levas, hur ett liv ska se ut, vad ett liv ska fyllas med.
Varför inte låta alla leva det liv som de önskar? Det viktiga för mig är att du inte skadar någon annan och att du respekterar människor, djur och natur.
Då spelar det väl ingen roll om vem du lever med, vad du arbetar med (eller gör för att få mat på bordet), hur du bor, vem du umgås med, vad du har för intressen?
Hittade för en tid sedan ett citat som jag fastnade för:
"Det finns bara ett slags framgång - att leva livet på sitt eget sätt."
Önskar att fler gjorde det! Lev inte någon annans liv - lev ditt eget!!
Varför inte låta alla leva det liv som de önskar? Det viktiga för mig är att du inte skadar någon annan och att du respekterar människor, djur och natur.
Då spelar det väl ingen roll om vem du lever med, vad du arbetar med (eller gör för att få mat på bordet), hur du bor, vem du umgås med, vad du har för intressen?
Hittade för en tid sedan ett citat som jag fastnade för:
"Det finns bara ett slags framgång - att leva livet på sitt eget sätt."
Önskar att fler gjorde det! Lev inte någon annans liv - lev ditt eget!!
torsdag 18 augusti 2011
En klok man
Dalai Lama svarade på frågan om vad som förvånar honom mest?
"Människan.
Hon offrar hälsan för att hon ska tjäna pengar, sedan offrar hon pengar för att få tillbaka hälsan.
Och så är hon så angelägen om sin framtid att hon inte njuter av nuet, följden blir att hon inte lever i nuet och inte heller i framtiden.
Hon lever som om hon aldrig skulle dö och så dör hon utan att ens någonsin ha levt."
Kloka, tankvärda ord. Dalai Lama är en av alla dessa kloka människor som har förmågan att sprida kloka ord omkring sig. Funderar ett tag över detta. Inser att det mesta som jag uppfattar som kloka ord är självklara saker. Självklara saker som sägs i så enkla ord att jag direkt kan ta till mig innebörden i dem.
Klokhet kopplas ofta samman med komplexitet, men kanske är det tvärtom? Kanske klokhet är att inte krångla till saker utan att se dem för vad de är. Tror att många av oss har en förmåga att nästla in oss, att överarbeta det som sägs och görs.
Har ofta konstaterat att för att kunna förklara något på ett enkelt sätt, måste jag verkligen veta vad jag pratar om. Det är lätt att dribbla bort lyssnaren i krångliga ord och utsvävningar för att ge sken av att veta vad man pratar om.
Nästa gång du ska förklara något för någon. Fundera på varför du gör det. Gör du det för att visa vad du kan - eller gör du det för att du vill att den andra ska förstå...
Det är skillnad!
"Människan.
Hon offrar hälsan för att hon ska tjäna pengar, sedan offrar hon pengar för att få tillbaka hälsan.
Och så är hon så angelägen om sin framtid att hon inte njuter av nuet, följden blir att hon inte lever i nuet och inte heller i framtiden.
Hon lever som om hon aldrig skulle dö och så dör hon utan att ens någonsin ha levt."
Kloka, tankvärda ord. Dalai Lama är en av alla dessa kloka människor som har förmågan att sprida kloka ord omkring sig. Funderar ett tag över detta. Inser att det mesta som jag uppfattar som kloka ord är självklara saker. Självklara saker som sägs i så enkla ord att jag direkt kan ta till mig innebörden i dem.
Klokhet kopplas ofta samman med komplexitet, men kanske är det tvärtom? Kanske klokhet är att inte krångla till saker utan att se dem för vad de är. Tror att många av oss har en förmåga att nästla in oss, att överarbeta det som sägs och görs.
Har ofta konstaterat att för att kunna förklara något på ett enkelt sätt, måste jag verkligen veta vad jag pratar om. Det är lätt att dribbla bort lyssnaren i krångliga ord och utsvävningar för att ge sken av att veta vad man pratar om.
Nästa gång du ska förklara något för någon. Fundera på varför du gör det. Gör du det för att visa vad du kan - eller gör du det för att du vill att den andra ska förstå...
Det är skillnad!
tisdag 16 augusti 2011
Vänner
Det är lätt att springa på i vardagens ekorrhjul. Att bli fast i vanor och beteendemönster. Till slut kan det vara svårt att se utanför den bubbla du lever i.
Den senaste tiden har jag blivit väldigt medveten om de människor som finns omkring mig. De som inte tillhör den allra närmaste familjen. Det är vänner, kollegor och släktingar. Det finns många människor omkring mig som jag tidigare har vetat om och uppskattat på olika sätt - men som jag nu ser i ett helt nytt ljus. De är många som på olika sätt stöttar mig, med snälla ord, gester av omtanke eller avlastning med det praktiska. Inser hur mycket mer uppmärksamhet och tid dessa är värda än vad jag tidigare har givit dem. Det är lätt att de får stå åt sidan när det är familjen som gäller, men inget av det borde utesluta det andra. Och det är inte mycket som krävs för att hålla dessa relationer levande och få dem att utvecklas.
Det känns bra att jag nu har mer tid att vårda dessa relationer och att skapa nya vänskapsband. Jag har också blivit betydligt mer öppen och bjuder in till nya kontakter. Har de senaste månaderna fått flera nya nära vänner som jag känner att jag kommer att ha kvar länge, länge.
Blir rörd av att se att några av er också finns kvar här. Och det är samma värme och stärkande ord som jag minns. Det känns bra att veta att när mörkret faller i höst kan jag krypa upp i soffan och "umgås" med er.
Du behöver aldrig vara ensam, om du inte väljer det!
Se dig omkring. Se människorna på nytt. Har du sett så många härliga personer du har omkring dig! Låt dem blomma ut! Ge dem möjlighet att få visa dig vilka fantastiska människor de är, genom att ge av din tid och visa din uppskattning.
Den senaste tiden har jag blivit väldigt medveten om de människor som finns omkring mig. De som inte tillhör den allra närmaste familjen. Det är vänner, kollegor och släktingar. Det finns många människor omkring mig som jag tidigare har vetat om och uppskattat på olika sätt - men som jag nu ser i ett helt nytt ljus. De är många som på olika sätt stöttar mig, med snälla ord, gester av omtanke eller avlastning med det praktiska. Inser hur mycket mer uppmärksamhet och tid dessa är värda än vad jag tidigare har givit dem. Det är lätt att de får stå åt sidan när det är familjen som gäller, men inget av det borde utesluta det andra. Och det är inte mycket som krävs för att hålla dessa relationer levande och få dem att utvecklas.
Det känns bra att jag nu har mer tid att vårda dessa relationer och att skapa nya vänskapsband. Jag har också blivit betydligt mer öppen och bjuder in till nya kontakter. Har de senaste månaderna fått flera nya nära vänner som jag känner att jag kommer att ha kvar länge, länge.
Blir rörd av att se att några av er också finns kvar här. Och det är samma värme och stärkande ord som jag minns. Det känns bra att veta att när mörkret faller i höst kan jag krypa upp i soffan och "umgås" med er.
Du behöver aldrig vara ensam, om du inte väljer det!
Se dig omkring. Se människorna på nytt. Har du sett så många härliga personer du har omkring dig! Låt dem blomma ut! Ge dem möjlighet att få visa dig vilka fantastiska människor de är, genom att ge av din tid och visa din uppskattning.
lördag 13 augusti 2011
Ordens kraft
Jag förundras över ordens kraft.
Ord kan göra ont, ofattbart ont.
Men ord har också förmågan att kunna lyfta, inge hopp, ge styrka och ingjuta mod.
Idag fick jag några enkla ord till mig. Ord som för någon annan kanske inte hade någon innebörd, men som för mig betydde så mycket, just idag!
måndag 8 augusti 2011
Livet förändras
Ringrostig! Det är nu mer än 3 månader sedan mitt förra inlägg. Jag har inte kunnat skriva om det som rör sig i mitt huvud utan att hela tiden behöva tänka på vad jag kan skriva och hur jag formulerar mig.
Flera av er har undrat hur det är och vart jag har tagit vägen. Jag vill därför skriva och berätta. Är sugen på att börja skriva igen, men jag får se om det blir så. Tiden och orken ska finnas och den behövs till mycket annat just nu.
Ibland händer det saker i livet. Saker som vi inte har räknat med. De senaste månaderna har mitt liv helt kastats om. På fyra månader har jag gått från att leva ett "kärnfamiljsliv" som jag trodde var bra, till att leva ensam och med mina barn varannan vecka. I mångas öron kan det säkert låta som en katastrof - men för mig är det långt ifrån någon katastrof.
Jag har funderat mycket på hur livet ska vara, vad jag kan förvänta mig av livet. Vad som är viktigt och vad som inte är det. Under en turbulent tid pusslades bitar ihop. Bitar som var och en för sig, inte hade sagt mig något. Men när jag började sätta ihop bitarna, blev bilden en annan.
Pusslet resulterade i att det var dags att avrunda mitt och min sambos gemensamma liv. Ett liv som vi har delat i över 15 år. Vi har haft många fina år som jag kommer att minnas med värme.
Det är många känslor och funderingar som rör sig i huvudet under en sån här process. Förutom det som rör förhållandet i sig är det mycket annat som länkas samman under ett långt förhållande. Barn, vänner, familj, hus, saker, ekonomi..... Och allt måste vi nu hitta nya lösningar på.
Känner harmoni i att få skapa mitt eget liv. Att bygga upp ett hem till mig och barnen, att få tid att vårda och utveckla relationerna till nya och gamla vänner. Att ta ansvar för och skapa det liv som jag vill leva. Nu hänger det på mig hur jag formar resten av mitt liv!
Det har varit några mycket intensiva månader och kommer så att vara ett tag till, med många praktiska saker som ska lösas. Hela tiden dyker nya frågor, nya saker som behöver göras upp. Samtidigt känner jag att jag hela tiden växer som människa. Jag känner att jag är på rätt väg!
Det som förvånar mig mest är att jag mår bra. Visst får jag svackor och är ledsen, men de är kortvariga. Snart är jag på benen igen, skakar av mig och säger att jag fixar det.
Ta vara på livet och lev det på det sätt som passar dig!
Flera av er har undrat hur det är och vart jag har tagit vägen. Jag vill därför skriva och berätta. Är sugen på att börja skriva igen, men jag får se om det blir så. Tiden och orken ska finnas och den behövs till mycket annat just nu.
Ibland händer det saker i livet. Saker som vi inte har räknat med. De senaste månaderna har mitt liv helt kastats om. På fyra månader har jag gått från att leva ett "kärnfamiljsliv" som jag trodde var bra, till att leva ensam och med mina barn varannan vecka. I mångas öron kan det säkert låta som en katastrof - men för mig är det långt ifrån någon katastrof.
Jag har funderat mycket på hur livet ska vara, vad jag kan förvänta mig av livet. Vad som är viktigt och vad som inte är det. Under en turbulent tid pusslades bitar ihop. Bitar som var och en för sig, inte hade sagt mig något. Men när jag började sätta ihop bitarna, blev bilden en annan.
Pusslet resulterade i att det var dags att avrunda mitt och min sambos gemensamma liv. Ett liv som vi har delat i över 15 år. Vi har haft många fina år som jag kommer att minnas med värme.
Det är många känslor och funderingar som rör sig i huvudet under en sån här process. Förutom det som rör förhållandet i sig är det mycket annat som länkas samman under ett långt förhållande. Barn, vänner, familj, hus, saker, ekonomi..... Och allt måste vi nu hitta nya lösningar på.
Känner harmoni i att få skapa mitt eget liv. Att bygga upp ett hem till mig och barnen, att få tid att vårda och utveckla relationerna till nya och gamla vänner. Att ta ansvar för och skapa det liv som jag vill leva. Nu hänger det på mig hur jag formar resten av mitt liv!
Det har varit några mycket intensiva månader och kommer så att vara ett tag till, med många praktiska saker som ska lösas. Hela tiden dyker nya frågor, nya saker som behöver göras upp. Samtidigt känner jag att jag hela tiden växer som människa. Jag känner att jag är på rätt väg!
Det som förvånar mig mest är att jag mår bra. Visst får jag svackor och är ledsen, men de är kortvariga. Snart är jag på benen igen, skakar av mig och säger att jag fixar det.
Ta vara på livet och lev det på det sätt som passar dig!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)