Glädje och sårbarhet

Hur kommer det sig att man vissa dagar bara vill skutta omkring.
Känner mig just nu som en sol som vill lysa för allt och alla som jag möter på min väg.

Delar ut leenden till höger och vänster och får massor av leenden tillbaka.

Livet är mycket roligare de dagar då jag lämnar det trygga och bjuder på mig själv. Är tacksam för att de dagarna bara blir fler och fler. Livet kan vara allvarligt och jobbigt, men inte hela tiden. Och även i det jobbiga behöver vi distraheras. Vi behöver le och skratta!

Har en härlig och tokig vän som jag uppskattar så mycket. En vän som inte är rädd för att bjuda på sig själv. Tillsammans med henne blir promenaderna till roliga upptåg och skratten klingar. Jag har själv nära till mina tokiga sidor och med henne är det lätt att plocka fram dem!! Vilket jag mår bra av.

Läste nyligen en artikel om sårbarhet. Om att våga vara sårbar och hur du genom att vara det får mer glädje och kärlek i livet. Du mister lite av kontrollen, men vinner mycket annat istället.

Genom att vara äkta och erkänna dina brister, vinner du lättare andras förtroende. Tänk själv - vem anförtror sig åt någon som utger sig för att vara perfekt? Vem vill stötta någon som anser sig vara perfekt?
Resonemanget är lätt att ta till sig i teorin, men lite svårare i praktiken.
Det är långt ifrån självklart för många av oss att visa oss svaga. Men att visa sin sårbarhet handlar inte om att nedvärdera sig själv.
Utan om att du är bra precis som du är!
Därför finns det inget behov av att du ska framställa dig "bättre" än vad du redan är!

Var stolt över dig själv! Sträck på dig! Du kanske inte gör rätt alla gånger, men det behöver du inte! Det får blir fel. Det får bli jobbigt. Världen raseras inte av det. Se det som en skola, du lär dig saker. Och för att lära sig saker måste du få testa och försöka och ibland blir det inte som du har tänkt dig. Men om du inte testar och försöker kommer du aldrig någonstans!
Då kommer du att missa mycket av "livet"!