Lagom av allt

Har haft en riktigt bra helg. Med andra ord har jag hunnit med både familjen, mig själv och huset.

Barnen fick lufta cykel och sparkcykel i lördags. Det är något speciellt med de första cykelturerna på våren. Gissar att det är lite samma känsla som kossorna känner när de får komma ut på grönbete;-)

Barnen efterfrågade påskpyssel - det fick bli servettkycklingar. De blev något alldeles enastående.....;-) En bild vore på plats - får se om jag kan fixa det senare.

Jag har också fått utlopp för mitt ständiga behov av att göra något praktiskt. Vilket har fått till följd att nästan alla tapeter i hallen är nedrivna. Med andra ord börjar det blir dags att komma på vad vi vill ha istället.....

Dessutom har hela familjen hunnit motionera, innebandy, gympa och löpning.

Sist men inte minst la min kära sambo ut några annonser på Blocket - så nu börjar barnsakerna försvinna därhemma. Hoppas att han fick mersmak och fortsätter;-) Det finns mycket att bli av med!

Ska försöka göra veckan lika bra som helgen!

Djur ute, djur inne...

Stod i köksfönstret på förmiddagen och tittade på fåglar vid fågelbordet. Bland annat hade vi besök av flera steglits och en stenknäck - de är fina att se på! Plötsligt kommer en mus fram och sätter sig och mumsar på solrosfrö. Undrar var han bor. Förhoppningsvis i vårt lilla vedskjul och inte i husväggen;-)
I vinter har vi haft kontinuerliga besök av både rådjur och hare som uppskattar fröna på fågelbordet. Det är lätt att tro att vi bor på landet!

Fick återupppta en annan bekantskap imorse. Kan inte säga att jag har saknat dem...... Jag talar om de gigantiska kärrspindlarna som trivs i vår källare (som vi använder dagligen - både badrummet, tvättstugan och pysselrummet är där nere). Hos oss är det inte tillåtet att mosa dem med en sko - utan vi fångar in dem och bär ut dem. Är inte överdrivet rädd för spindlar, men i den storleken, känner jag helt klart ett visst obehag. Men jag arbetar på det - vem vet en dag kanske jag kan ta dem direkt i handen.

Termometern står på 10 grader - dags att dricka upp teet och gå ut och njuta av våren!

Sprudlande glad!

Har ägnat lunchen till att inhämta ljus och motionera (och självklart äta!). Det blev inte långt - men det gjorde susen!! Nu är jag glad och full av energi.
Det var väl det jag visste;-) Allt känns mycket bättre när jag får ljus och får röra på mig.

Ska gå med barnen på "musikteater" i eftermiddag, det är mysigt att göra något utöver det vanliga en "vanlig" torsdag. Jag försöker att då och då sätta lite guldkant på vardagstillvaron, men jag kan bli mycket, mycket bättre.

Tror inte att det bara gäller mig. Ta till exempel allt finporslin, fina kläder och annat som finns i alla hem och som bara används vid speciella tillfällen.
Använd det du tycker om oftare!!
Jag är övertygad om att vinet eller till och med mjölken smakar bättre ur ett kristallglas en tisdag än vad det gör en högtidsdag. En högtidsdag - förutsätter vi ju att det ska vara kristallglas.

Kanske du är rädd för att det fina ska bli förstört och därför inte vill använda dina fina saker. Men....., är det inte bättre att det blir förstört och ändå har använts - än att det aldrig används? Vem kommer att ha nytta av att det är oförstört? Någon annan som inte vågar använda det för att det kan bli förstört....?
Nä - det leder bara till att ingen får glädjas, njuta av det fina.

Och..... det är ganska sällan sakerna blir förstörda, eller hur?

Ljuset är tillbaka

Nu är det dags att ställa in wakeup-lampan i garderoben. Den har hjälpt mig under vintern att komma upp på morgonen utan att börja dagen med "meningen med livet-tankar" . De ligger annars nära till hands när jag vaknar av väckarklockspip i kolmörkret och förväntas skutta upp.
Det är verkligen skillnad att vakna när det är ljust. Och nu är det riktigt dagsljus som jag vaknar till. Härligt!

Dagsljus, kontinuerligt motionerande och bra mat - sen klarar jag mycket! Gäller bara att få till alla delar hela tiden. För det mesta går det bra, men vissa veckor är det svårare att hinna med. Har nu inte tränat sedan i fredags och det börjar kännas. Behöver lite ny energi! Imorgon ska jag få till det!

Tänk när det blir så ljust vid halv åtta att jag till och med kan komma ut en sväng efter att barnen har lagt sig.....

Lite skönt med regn

Är jag ensam om att tycka om när det regnar? Jag tycker det är jättehärligt när solen skiner och lyser upp världen, men jag tycker också att det är skönt när det regnar.

Jag uppskattar inte tältsemestrar som regnar bort - men jag uppskattar lite regn i vardagen. Luften blir klar och härlig att andas. Regnet skänker ro och stillhet.
Att ta på mig regnkläder och och gå i regnet, känna regnet mot ansiktet och få försjunka i mig själv. Att krypa upp i soffan och läsa en god bok eller sätta mig vid köksbordet med en kopp te och titta på regnet som slår mot rutan. Att ligga i sängen och höra regnet smattra mot tak och fönsterbleck.

Inte kan det väl vara bara jag som uppskattar det?

De små ögonblicken

Finns det något härligare än barn som nästan kiknar av skratt. Tog en kort utflykt till en lekpark igår. Barnen gungade tillsammans i den jättelika "korggungan". De skrattade, skrattade och skrattade. Skräckblandad förtjusning när de höll sig fast och vi turades om att ta fart.

Att sedan lägga sig på rygg på parkbänken medan barnen leker vidare. Ligga där och låta solen värma ansiktet, lyssna på barnens lek, fåglar som hälsar den begynnande våren välkommen och ljudet av snö som smälter..... Lycka!

Önskar att fler förstår att lyckan finns i de små ögonblicken i vardagen. Inte i miljonvinsten på lotteri.
Det bästa är att de små ögonblicken i vardagen kan du själv skapa! Det är mycket svårare att göra så att du vinner storvinsten på triss.

Dags för en ny vecka. Själv önskar jag att dottern får sova gott hela natten, utan att vakna och ha svårt att andas. Vi har gott om erfarenhet av astma sedan tidigare - men nu vet vi även vad "falsk krupp" är. Tur att hon är den underbara, goa kämpe hon är!

Önskar oss alla en skön vecka! De små ögonblicken finns även i veckorna - det är bara att hålla utkik efter dom. Om de håller sig gömda - skapa dem själv istället!

Njut av det fina!

Varför får jag påminna mig själv om att se det vackra, fina? Varför är det inte tvärtom? Tänk om normalläget var att se allt fint, bra och att jag istället fick anstränga mig för att se det fula, dåliga.

Nej. Jag är ingen pessimist och skiljer mig troligen inte från andra när det gäller detta. Det jag tänker på nu är hemmet. Är det inte så att blicken lättare hamnar på det som är oklart, smutsigt och som behöver göras. Istället för att hamna på alla fina saker och allt som har gjorts - och som är precis som jag vill ha det.

Hemmet är ju verkligen en plats som ska kännas "hemma". Där vill jag kunna dra mig tillbaka och återhämta mig från stress och press - inte spä på den!

Tänk om jag alltid kunde se på hemmet som jag gör när jag har varit borta från det en längre tid - så fint det är då!

Men skam den som ger sig...., inget är omöjligt och det går bättre och bättre. Till slut kanske jag fungerar som jag vill;-)

Nu har jag en hel helg framför mig att öva på....

Hustomten på besök?

Tänk vad praktiskt. Vi åker iväg en vecka och när vi kommer hem har projektet påbörjat sig själv;-)

Tack pappa!!

När vi köpte huset fanns det två dörröppningar in till vardagsrummet. Den ena dörröppningen är en rest från ett tidigare rum som inte längre finns kvar. Det har sett lite konstigt ut - men det är ett av de där projekten som "vi gör så småningom".

Nu när det var dags att tapetsera om i hallen - var det lika bra att få allt fixat på en gång.




En vecka senare när vi kom hem var det bara en öppning kvar och ena väggen hade förlängts en bit.

Jag trodde innan att det bara var en liten estetisk förändring, men vilken skillnad det gjorde, hallen känns mycket större och rymligare.



Nu har vi sysselsättning ett tag. Fixa till finish och tapetsera om i vardagsrum och hall. Ska bli skönt att skippa den terrakottafärgade tapeten i hallen! Nu gäller det bara att hitta rätt färg och tapeter.

Pyssel

Har på sistone blivit mer och mer sugen på att virka. Det var många år sen sist och mönstren påminner mig mest om koder mellan agenter... Bestämde mig för att göra ett försök när jag hittade ett mönster till ett litet hjärta.

Kan inte beskriva min lycka när min tvååriga brorson - uttryckte "hjärta" när han fick syn på det. Tänk - det syntes vad det skulle vara.

Mönstret hittade jag på Stjernfalls blogg

Njuta av minnen

Försöker leva efter mottot här och nu. Men det hindrar inte att det är "gött" att minnas. Om inte antalet semesterdagar var begränsat - hade det blivit skidåkning i påsk igen......


De flesta längtar efter våren. Jag är inget undantag - men jag kan fortfarande njuta av vit snö och skidspår genom skogen.


Att få sitta ned i det tysta (nåväl - innan vi och barnen kom dit;-)) och njuta av medhavd matsäck. För att sedan följa de slingrande skidspåren tillbaka till stugan.

Kontrasterna förstärker intrycken. Stilla turer i skogen växlas med utförsåkning i backar med snurrande liftar och människor i rörelse.

Mycket har hänt sedan jag var barn och började åka skidor. Då fanns det barnskidor - nu finns det skidor för flickor och skidor för pojkar.... Förstår mig inte på behovet av att dela in barnen efter deras kön. Låt dem få vara just barn - precis som de vill!

En vecka senare.....

Veckan har varit härlig!
Frisk luft, en del sol, skidåkning och inget att bekymra sig över.

Nu kan även 4-åringen åka skidor. Hela familjen kan åka i stora backar tillsammans - mysigt!

Låt mig få komma ihåg hur mycket jag gillar att vara ute och leva "friluftsliv" även när jag kommer hem. Att inte fundera så mycket utan ta med barnen ut och göra saker tillsammans.

En lång vecka famför mig

Aahhhh....., bilresan klar. Nu väntar en härlig vecka i fjällen. Lite ovant att sitta stilla i soffan framför TV:n en kväll..... Har dock bunkrat upp med dator och lite pyssel för veckan - det ska nog gå bra.

Å så ska det givetvis åkas skidor - på längden och tvären. Kanske ska utmana låren på lite telemark också;-)

Massor med frisk luft ska det också bli!

Experiment

Idag har vi packat inför skidresan. Har också passat på att färga håret. För första gången med naturlig hårfärg hemma. Jag har tidigare färgat håret hos en ekologisk frisör. Det innebär att jag måste ta mig till grannstaden, eftersom det inte finns någon ekologisk frisör i "min stad". Det är lite svårt att hinna med det - så nu bestämde jag mig för att testa själv. Det blev helt okej! Skulle behöva klippa mig också - men det kan jag inte beskylla färgen för ;-)

Hårfärgspulvret blanas med varmt vatten - eller te..... Te för den som vill ha lite "kraftigare" färg. Det kändes bra att sedan med gott samvete skölja ur färgen direkt ut i avloppet.

Övergår mer och mer till naturliga, ekologiska produkter både när det gäller mat och "hudvård". Jag blir bara mer och mer skräckslaget fascinerad över alla konstgjorda ämnen som vi utsätter våra kroppar för. Inte konstigt att vi och vår värld mår lite konstigt.

Önskade att alla kunde dra sitt lilla strå till stacken.

Imorgon bär det av - en hel veckas semester. Tänk om solen håller i sig........ Mmmmmm!!!

Vem är man?

Jag menar då inte man som i manligt och kvinnligt utan det "man" som är så lätt att skriva och säga.....
"Man" brukar..... och "man" kan....... Vem är denna man? Varför säger vi ofta "man", varför säger vi inte "jag" eller "vi"? Jag brukar. Jag kan.
Beror det på att vi inte vill utmärka oss, att vi inte vågar säga vad vi själva tycker? Att vi inte tar ansvar för det vi säger?
Är det ett behov av att ha en utväg att ta till om vi blir trängda? Då finns utvägen att säga att det var inte jag som tycker eller gör så - jag sa bara att man brukar tycka eller göra så.

Jag har börjat rannsaka mig själv och mitt användande av "man". Det dyker gärna upp när jag skriver. När det har hamnat där på skärmen brukar jag försöka ersätta det med ett "jag". Har upptäckt att det är ett ganska enkelt sätt att känna av om jag står för det jag har skrivit. Är det vad jag tycker - eller är det vad jag tror att jag "borde" tycka - för att "man" brukar tycka så;-)

Blev det rörigt? Ja, det kanske det blev....
Var uppmärksam på dina egna "man" och försök byta ut dem - då tror jag att du förstår vad jag menar.

Hoppas att vi alla får en härlig helg!

Det går bra;-)

Jag har alltid tyckt om att röra på mig. Men ju mer "vuxen" jag har blivit (dvs. barn, hus, arbete....) desto svårare har det blivit att hinna med. Eller snarare att ta mig tid. I höstas satte jag därför upp ett mål att jag skulle motionera minst två gånger i veckan. Jag håller koll på mig själv genom en enkel fil där jag fyller i vad jag har gjort och när.

Förr har jag ofta kommit av mig i goda träningsvanor så fort jag har åkt på en förkylning och så har det tagit tid att komma igång igen. För att inte drabbas av det igen bestämde jag mig för att förkylning, halsont m.m. inte var skäl att inte röra på mig. Jag skulle då ersätta träningen med promenader.

Jag blir glad när jag följer upp hur det har gått. Jag har lyckats med mitt mål att motionera 2 gånger i veckan - ibland mer.

Den här veckan känner jag även av fördelen att röra på mig trots att jag är krasslig. Det har blivit tre långa lunchpromenader den här veckan - och jag känner mig piggare efteråt!

Jag tror att det är bra att sätta upp mål för sig själv - men det gäller att vara moiverad att uppfylla målen. Det kommer alltid svackor, svårare perioder - men då stärks man av vad man hittills har lyckats med - och det tar emot att bryta en god trend.

Det går alltid att arbeta med sig själv. Det gäller att ta en sak i taget i små steg. Vänta dig inte underverk på en gång, beröm dig själv för även de små framstegen.

Äntligen sol!

Solen skiner!
Det verkar faktiskt som om den äntligen har krypit ut ur sitt vinteridé. Från att knappt visat sig alls på hela vintern, har den nu kommit fram två dagar i följd. Och jag njuter! Tog en skön lunchpromenad tillsammans med goda vänner. Nu känns livet lättare. Väljer att för tillfället ignorera halsont och frusenhet.

Inte bara solen har kommit tillbaka utan även ljuset. Det ljusnar mycket tidigare på mornarna nu. Tänka sig - jag överlevde ytterligare en mörk period.

Ett nytt jag?

Vilken skillnad det är på nyanser.
Var på stilanalys igår och fick bland annat se hur jag passar i olika färger. Det var spännande att se hur två nyanser som ligger nära varandra - skiljer mycket när det gäller hur de går ihop med mig och mina färger. En lite jobbig upptäckt - för hur stor är sannolikheten att det ska vara rätt nyans när jag står med ett klädesplagg i affären;-) Lärde mig dock lite om vilken typ av färger som passar bra på mig och vilka som inte gör det.

Vi hade också med oss klädesplagg som vi tycker är snygga, men som vi inte tycker att vi passar i. Fick hjälp att se vad det är som inte stämmer. Mitt ena plagg är helt enkelt fel färg för mig. Det andra passar bättre och där beror det på att jag inte har haft rätt färger till.

Och så skulle jag vara lite mer kreativ i min klädstil;-)

Blev lite shoppingsugen - inte ofta jag blir det. Får försöka komma ihåg vad jag lärde mig till nästa shoppingrunda. Det brukar bli långt mellan dem.