Ibland när jag befinner mig på platser med mycket folk som passerar, brukar jag ibland slås av:
- Tänk, alla dessa människor som jag möter. Alla har ett alldeles eget, unikt liv. De har sin vardag - förhoppningsvis ett hem, kanske ett jobb, olika relationer. Små parallella världar mitt i den stora världen.
Undrar hur deras liv ser ut. Är de på väg hem? Vad är hemma för dem? Är det någon som väntar på dem där hemma? Har de det bra? Hur mår de? Är livet tufft för dem just nu?
Vad har de varit med om på sin livsresa? Har de varit förskonade från svårigheter eller har de drabbats av sorg, sjukdom eller andra tragedier? Hur ser deras bagage ut?
Vi vet nästan ingenting eller en liten, liten bråkdel om de människor som vi möter på vår väg. Jag tror att det kan vara bra att komma ihåg det. Vi har inte en aning om vad de har för anledning att reagera, göra eller vara på ett visst sätt. De kanske har sina skäl. Skäl som jag och du inte vet någonting om.
Det är bara ett fåtal som vi har förmånen att lära känna riktigt på djupet. Och även din allra bästa vän har antagligen saker som han/hon inte delar med sig av.
Försök möta dina medmänniskor med nyfikenhet, förståelse och ödmjukhet.
Jag häpnar ofta över vilka saker en del människor har gått igenom. På ytan starka, glada människor som har fått vara med om riktigt tuffa saker. Hur stark människan kan vara och vilka svårigheter som många övervinner.
Jag ber innerligt om att jag också har den styrkan den dag jag drabbas av något tungt. Det är lätt att vara glad när man har det lätt...
Ta hand om er och de ni möter på er väg!
7 kommentarer:
varje människa har sin saga. Sin livshistoria. Pratade med en äldre farbror idag, ser han ofta vid affären, han berättade att han varit sjöman och vilka minnen... både roliga och mindre roliga, minnen från både personer och platser som jag aldrig ens kommer i närheten av. Visste knappt att de fanns. Han berättade om hur det kom sig att han hamnade här av alla platser är häpnadsväckande.
Kram Maria
Jag brukar också iaktta människor och fundera vart de kommer ifrån och var de är på väg.. fint skrivet inlägg..
Kramen
Precis de här tankarna har jag också. Jag sa det senast i förrgår när vi stod i vårt hotellrum på semestern och tittade ut genom fönstret på alla hus utanför. Tänk att alla människor som bor i alla lägenheter som har sina liv med sina problem och sina personliga funderingar och som jobbar och sliter för att sträva frammåt i sina liv. Och så är det med alla människor i hela världen. Det är så häftigt när man tänker på det.
Ha en härlig fredag!
Kram Sofia
Tänkvärt inlägg! Jag brukar också tänka liknande, oftast när vi åker bil genom olika städer. Tänk att det bor människor som lever sina liv här också, och här och här... Det är en svindlande tanke.
Jag har precis hittat hit till din sida, fråga mig inte hur, för det vet jag inte. Man halkar liksom bara vidare och vidare på nätet...;)
Hej igen! Jag läste just ditt inlägg om din promenad med din inneboende coach...lysande idé! Det måste jag prova, jag känner själv ofta som du men det är svårt att reda ut var jag ska börja. I helgen blir det att coacha mig själv!
Ett tänkvärt och fint inlägg att läsa så här en fredag kväll. Citatet "Walk a mile in my shoes" känns passande. Jag tror att vi människor kan vara snabba att döma andra människor trots att vi inte känner dem. Och ibland även de vi känner. Men vi har alla vår historia och också anledningar till varför vi gör som vi gör. Ödmjukhet både inför livet och andra människor är en bra egenskap.
Ha en trevlig helg du kloka bloggerska!
Kram Lotta
Tack för fina ord om att bry sig och ge av sig själv till andra.
Ha det fint!
/Mysan
Skicka en kommentar